Framgångar för KDU på Ungdomens Nordiska Råd

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet
Pressmeddelande 2009-10-26

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) har haft stora framgångar under den årliga sessionen för Ungdomens Nordiska Råd (UNR). Andreas Olofsson från KDU har under helgen fått förnyat förtroende som vice president för UNR. De kristdemokratiska ungdomsförbunden i Norden har dessutom fått UNR-sessionens stöd till alla inlämnade motioner.

UNR:s session hölls i Sveriges riksdag 23-25 oktober 2009 och samlade representanter från Nordens partipolitiska ungdomsförbund. Under helgen behandlades flera motioner från de olika partigrupperna.

De kristdemokratiska ungdomsförbunden i Norden fick igenom alla sina resolutioner, däribland att stärka de nordiska ländernas närvaro i Afghanistan, för att underlätta demokratibygget i landet. De andra resolutioner som sessionen biföll handlade om att Norden ska arbeta för gemensamma biståndsprojekt, i syfte att effektivisera insatserna, och att inrätta gemensamma pantsystem för andra typer av förpackningar än de nuvarande flaskorna och burkarna.

– Det känns roligt att kunna konstatera att vi som unga kristdemokrater är respekterade i det nordiska samarbetet och når framgång med att driva igenom vår politik, säger Andreas Olofsson (KDU), vice president i UNR.

- Under det kommande verksamhetsåret kommer jag att arbeta för att kristdemokratisk politik får fortsätta att genomsyra UNR:s agenda, med särskilt fokus på frågor som rör människovärde och att förhindra gränshinder för exempelvis utbildning och arbete för unga inom Norden.

Kontaktinformation
Andreas Olofsson, vice president UNR

Telefon: 070-4800686
E-post: andreas@kdu.se
www.kdu.se

Island får ny regering

Efter 30 år med borgerlig regering på Island kom idag beskedet att det blir socialdemokrater och de vänstergröna som bildar ny regering. Jag deltar idag i Nordiska rådets möte i Reykjavik, som representant för Ungdomens Nordiska Råd.

Alla möten vi skulle ha med isländska ministrar idag och imorgon har ställts in eftersom regeringen avgick igår. Istället blir det tjänstemän som håller i mötena. Ur en demokratisk synvinkel tror jag det är sunt att regeringar byts ut och nya partier kommer till makten. Dessutom måste Islands ledande politiker inse allvaret och ta konsekvenserna av de senaste årtiondenas oansvarliga ekonomiska politik. Samtidigt måste jag som borgerlig politiker hoppas att vänsterregeringen bara blir en parentes i Islands historia.

Läs mer på Svenska Dagbladets hemsida

Paradoxalt språkkrav ett gränshinder

Sedan Nordiska Rådet grundlades för drygt 60 år sedan har riksdags- och regeringsledamöter från Nordens länder arbetat genom detta forum för att öka förståelse och samarbete mellan våra länder. Frågan om språkmöjligheter är en mycket viktig principiell fråga för det nordiska samarbetet.

Mycket har gjorts för att underlätta för nordbors utbyten och möjligheter att studera inom Norden. Vid antagning till högre studier i Sverige idag anses exempelvis norska eller danska studenters gymnasieutbildning i det egna språket motsvara våra gymnasiekurser i svenska. Alltså kan en student från Norge, Danmark eller en som läst svenska i Finland antas på en universitetsutbildning i Sverige, trots att man inte läst våra gymnasiekurser i svenska.

Därför blir det mycket paradoxalt när norska studenter i exempelvis Sverige och Danmark, inte alltid kan examineras på sitt eget språk, trots att de antagits till en utbildning med sin norska gymnasieutbildning som grund. Jag känner till att det skett studenter på svenska universitet och genom Norges samarbetsminister Heide Grande Røys som jag träffat genom Nordiska Rådet har jag fått veta att även norska studenter i Danmark har drabbats.

Røys tog från talarstolen på årets session av Nordiska Rådet i oktober 2008 upp frågan och konstaterade att detta problem måste åtgärdas. Reglerna för detta tillämpas olika på olika universitet och högskolor i Norden och det är inte rimligt. Jag vet inte hur utbrett det är att skandinaviska elever på exempelvis svenska universitet förväntas kunna skriva på perfekt, felfri svenska, trots att det inte var ett krav vid antagningen till studierna. Men klart är att detta utgör ett stort gränshinder för rörelse inom Norden.

Inom det nordiska samarbetet talar man gärna om hur man vill undanröja gränshinder för våra medborgare. Det handlar om att underlätta för möjligheter att få arbeta men också att få ta del av trygghetssystemen. På många områden har man nått långt. Men när det gäller högre studier finns tydligen en del kvar att åtgärda.

I Högskoleförordningen 7 kap, 5 § står bland annat att ”Grundläggande behörighet har den som är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning.” Dessutom står det i samma kapitel men 6 § att ”Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha de kunskaper i svenska som behövs.” Inom det nordiska samarbetet finns flera dokument antagna som följer denna princip, bland annat Reykjaviksdeklarationen från 2004. Trots dessa mycket tydliga dokument och skrivningar finns alltså olika tolkningar av vad som gäller.

Högskoleverkets jurister, som jag kontaktat i frågan, har gjort tolkningen att det är ”svenska som gäller på svenska universitet” och därmed skulle skolorna ha rätt att kräva felfri svenska av studenterna, för att de ska få godkända betyg. Det finns alltså inga helt klara besked att få och de politiker jag talat med i vår riksdags utbildningsutskott samt andra utbildningspolitiker i Nordiska Rådet säger samma sak; nämligen att här måste förtydliganden till.

Tyvärr riskerar saker och ting att mala sakta i politikens kvarnar, även om ledande politiker uttryckt ambitioner. Jag vill därför uppmana Nordens utbildnings- och högskoleministrar att sätta denna fråga högt på dagordningen och att se till att det blir klarlagt för alla lärosäten i alla nordiska länder att alla studenter ska ha rätt att använda sitt skandinaviska språk fullt ut i sin utbildning.

Andreas Olofsson
Vice president Ungdomens Nordiska Råd
tidigare vice ordförande Kristdemokratiska Ungdomsförbundet

Framgång för frågan om skandinaviska på högskolor

Jag deltog under Ungdomens Nordiska Råd i Helsingfors 24-26 oktober 2008, där jag också blev invald i presidiet och fick ansvar för att följa Nordiska Rådets välfärdsutskott under året. Jag fick dessutom igenom min resolution om nordiska studenters rätt att använda skandinaviska språk och fick möjlighet att samtala med den norske samarbetssministern Heidi Grande Røys om denna fråga.

Hon lovade från talarstolen under Nordiska Rådets session att hon ska arbeta för att alla studenter på nordiska högskolor ska ha rätt att examineras på sitt skandinaviska modersmål! Jag tog också upp frågan med Nordiska Rådets kultur- och utbildningsutskotts vice ordförande Bente Dahl (Danmark) och vår utbildningsminister Jan Björklund.

Jag vet att frågan lyftes under utbildningsministrarnas gemensamma arbetsdag idag 28 oktober. Så jag ser detta som en framgång! Kan man ge alla studenter rätt att använda ett skandinaviskt språk på högskolor, oavsett var i Norden de befinner sig, innebär det att ett stort gränshinder för unga försvinner.

KDU får genomslag i Ungdomens Nordiska Råd

PRESSMEDDELANDE
Kristdemokratiska Ungdomsförbundet 2008-10-27

Kristdemokratiska Ungdomsförbundets representant i Ungdomens Nordisk Råd (UNR), Andreas Olofsson (27) från Växjö, valdes vid UNR:s session i Helsingfors 24-26/10 till vice president i UNR. Olofsson är den ende svensk som har en ordinarie plats i presidiet. Han kommer dessutom att som UNR-representant delta i välfärdsutskottet i Nordiska Rådet och därmed ha en direkt kanal in i de nordiska parlamentens och regeringarnas samarbete.

Kristdemokratisk Ungdom i Norden (KDUN) som Olofsson representerar i presidiet har dessutom fått stort genomslag för sina förslag om bland annat miljö, flykting och utbildningsfrågor vid Ungdomens Nordisk Råds session. Mötet har valt att bifalla förslagen endast med små justeringar. Den kristdemokratiska gruppens förslag innebär bland annat följande:

- Ungdomens Nordiska Råd uppmanar de nordiska länderna att arbeta för ett miljöflyktingar tas upp i FN:s flyktingkonvention och bör därmed finnas med i FN:s flyktingkvot

- Ungdomens Nordiska Råd vill att de offentliga institutionerna i Norden ska verka för ökad energieffektivisering och användning av solceller och andra förnyelsebara energikällor

- Ungdomens Nordiska Råd vill att de nordiska länderna ska säkerställa att det är accepterat att använda skandinaviska språk fullt ut i sin universitetsutbildning, oavsett var i norden man befinner sig

- Ungdomens Nordiska Råd vill stoppa exploateringen av olja i Barents hav med hänsyn till den känsliga miljö som finns där

Mer om UNR: www.norden.org/unr

Skandinaviska studenter språkdiskrimineras i Växjö!

Studenter från Danmark och Norge diskrimineras vid Växjö universitet genom att de inte har rätten att använda sitt modersmål i utbildningen. Detta trots att de antagits mot bakgrund av att de har en gymnasieutbildning i danska eller norska, som vid antagningstillfället anses motsvara svenskakurserna på gymnasienivå.

Nästa helg representerar jag Kristdemokratiska Ungdomsförbundet och Kristdemokratisk Ungdom i Norden under sessionen för Ungdomens Nordiska Råd (UNR) i Helsingfors och har därför lämnat in en resolution, med krav att alla studenter får rätt att använda sitt skandinaviska modersmål i utbildningen. Målet är att UNR ska få Nordiska Rådet att driva frågan gentemot de nordiska ländernas regeringar.

Att kräva av en dansk eller norsk student att man ska kunna skriva på felfri svenska för att få godkänt är ologiskt, när gymnasieutbildning i danska eller norska är tillräckligt för att antas till kursen enligt behörighetskraven.

Det är viktigt att hinder för utbildning, utbyte och utveckling undanröjs inom Skandinavien. Detta ligger också helt i linje med Nordiska Ministerrådets deklaration om nordisk språkpolitik, som säger att universitet, högskolor och andra vetenskapliga institutioner kan utveckla långsiktiga strategier för språkval, parallellspråkighet, språkutbildning och översättningsstöd inom sina verksamhetsområden.