Nu får EU mer makt…

…men också de nationella parlamenten. EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget, som träder i kraft idag gör att riksdagen tillsammans med ett fåtal andra kan stoppa förslag utifrån subsidiaritetsprincipen. Bra med förslaget är också den nya öppenheten i EU-kolossen. Men trots de positiva delarna av fördraget är jag skeptisk.

I en artikel i Aftonbladet klargör Lena Mellin vad förändringarna från 1 december 2009 består i. Läs artikeln här

EU får nu en tydlig ledare. En person som blir chef över EU. En president. Låt vara att han är kristdemokrat, det är ju positivt! Men tanken på att ett ämbete inrättas, som med allra största sannolikhet kommer att utvecklas ytterligare (att det kommer att ske en sådan utveckling vet vi genom att titta på EU:s historia) och ges mer makt, den tanken skrämmer mig. Samarbetsområdena inom EU utökas också, exempelvis till säkerhetspolitik. Att EU verkar gå mot bildande av en ny supermakt är tydligt. Det är kanske det som skrämmer mig allra mest.

EU börjar mer och mer likna ett imperium, likt det i Star Wars. Där ett harmlöst, fredligt samarbete plötsligt utvecklades till ett elakt kejsardöme, med en diktator på toppen. Det finns en hel del parodier på detta tema på Internet. Bland annat ett klipp som tar upp EU-ländernas press på Irland att acceptera Lissabonfördraget:

Fel lagstiftning mot fildelare

Nu vill film- och skivindustrin kväva fildelningen. Och de har tydligen justitiedepartementet på sin sida genom en promemoria som lades i veckan. Som vanligt riktas ilskan gentemot vanliga privatpersoner som fildelar.

Samtidigt måste man i ärlighetens namn konstatera att bland dessa ”vanliga” privatpersoner finns också (vanligtvis unga) personer som gjort det till en konst att fildela. Hundratalsfilmer, tiotusentals musikklipp och kanske ett oändligt antal av dyra programvaror kan finnas på datorn hos en vanlig tonåring. Jag tycker det är viktigt att man respekterar upphovsrätten.

Det är rimligt att någon som skapat en film eller en låt ska få betalt. Men med förslaget till en ny lagstiftningen som bygger på EU-direktivet IPRED går man till överdrift. En av de värsta sakerna med lagförslaget är att uppgifter som normalt sett ligger på staten och rättsväsendet nu kommer att utföras av upphovsrättsinnehavaren. Film- och skivbolagen kommer att kunna agera polis eftersom de kan få ut uppgifter från Internetleverantören som de sedan kan använda direkt gentemot fildelaren.

Promemorian utgår tämligen ensidigt ifrån att stärka rättsinnehavarnas intresse. Där direktivet främst förefaller sikta in sig på organiserad kriminell pirattillverkning med kommersiellt syfte öppnar promemorians lagförslag för att intresset i mycket kommer att riktas mot den utbredda förekomsten bland ungdomar att otillåtet dela filer och ladda ner film och musik. Utdrag ur Lunds universitets remissvar.

Film- och skivindustrin är vana vid att de bestämmer villkoren. De producerar CD-skivor och DVD-filmer i den omfattning, till det pris och på den plats som själva önskar. Det har varit deras marknad. De senaste åren har det istället blivit konsumenternas marknad, i och med att mediafilerna funnits lätttillgängliga via Internet.

Film- och skivindustrin försöker stoppa en utveckling som de inte förstår och som de inte ens har försökt att tillgodose. Om nu konsumenterna vill komma åt filerna enkelt via Internet – varför säljs då inte filmer och musik billigt via Internet? De försök att skapa sajter där man säljer musik har inte varit framgångsrika.

Istället för att sätta sig in i unga fildelares situation har industrin valt att i alla lägen hävda sin rätt till sina verk och utgått från att de själva fortfarande äger marknaden. Därför har priserna fortsatt varit höga och musiken man köpt via de lagliga sajterna har kommit med begränsningar, som gjort att man tex. inte kunnat lyssna på sången på sin mp3-spelare eller kunna spela den på en annan dator. Ett par sånger jag köpte för ett år sedan via poplife.se har nu ”löpt ut”, fick jag besked om häromdagen. Jag kan alltså aldrig mer spela sångerna jag betalade 9.90 kr styck för.

Fildelning är en bred folklig företeelse och så länge folk efterfrågar lättillgängliga och billiga mediafiler kommer användarna att hitta vägar runt systemet. Jag hoppas att lagförslaget stannar där det nu är, att lagstiftarna inser att det är orimligt att skapa en lag som riktar sig mot så en stor del av Sveriges befolkning och att upphovsmännen också har ett ansvar för att möta den utveckling som finns.