Judarna flyr Malmö

Per Gudmundson skriver på Svenska Dagbladets ledarsida om hur Malmös socialdemokratiska kommunalråd Ilmar Reepalu stöttar antisemitismen i Malmö.

Det har inte förekommit några attacker mot judar, och om judar här vill flytta till Israel är det ingen angelägenhet för Malmö.

Ilmar Reepalu

Alla som har följt med nyhetsrapporteringen de senaste åren vet att Reepalu ljuger om attackerna. Gudmundson tar upp flera exempel på att judar är extra utsatta i just Malmö. Malmö stads försök att stoppa tennismatchen mellan Sverige och Israel för ett par år sen är ett annat exempel på hur etablerat hatet mot Israel och judar är i Malmö.

Att Reepalu också säger att det inte är någon angelägenhet för Malmö att judar flyttar från staden visar att han antingen inte förstår problemet, eller att han inte bryr sig. Om orsaken till att judar flyttar från Malmö är de trakasserier, förföljelser och hotbilder som finns mot dem, så är det i högsta grad Malmös angelägenhet!

Det går bättre för Sverige

Trots ett uselt 2009 finns det anledning att glädjas – det kunde nämligen vara mycket värre. Av 15 länder som var EU innan östutvidgningen ligger Sverige i den absoluta toppen på att klara sig, skriver Dagens Industri.

Enligt DI-artikeln är det i princip Göran Persson och Anders Borg som ska tackas, för att Sverige hållit i pengarna under goda tider, som gör att vi kommit lindrigare undan finanskrisen.

Men detta var alltså en mätning av EU-länderna. Norge skulle garanterat ta hem den topp-positionen, om landet var med bland de jämförda. Här finns knappt arbetslöshet och statsskuld har de inte hört talas om på många år.

Därför driver Carl Bildt israelerna till vansinne

I ett balanserat och genomtänkt ledarinlägg i Svenska Dagbladet skriver Per Gudmundson om hur Fredrik Reinfeldt och arroganta Carl Bildt har försämrat Sveriges relationer till Israel. Säga vad man vill om vår förre statsminister Göran Persson, men han var i många fall en israelvän, trots att han var socialdemokrat. Reinfeldts och Bilts Israel-kritiska linje har dragit stor skam över Moderaterna.

Carl Bildts lätt arroganta stil (häromdagen påpekade han att Israel försöker påverka EU genom att ”söndra och härska”) understryker somliga israelers intryck av att Bildt inte bara framfört de krav som förväntas under ett EU-ordförandeskap, utan att han har gjort det med iver och inlevelse. Som om han verkligen ville sätta Israel på plats.

Per Gudmundson

Dessutom skildrar Gudmundson konflikten mellan palestinierna och Israel på ett balanserat sätt. Tur att det också finns ledarsidor som vill ge nyans till debatten om Mellanöstern och inte bara Aftonbladets ensidiga propaganda. Gudmundson skriver bland annat följande fakta:

Dåvarande premiärminister Ehud Olmert ska ha berett ett förslag som skulle ha inneburit en framtida palestinsk stat omfattande motsvarande 99,3% av territoriet utifrån 1967 års gränser. Och ett delat Jerusalem. Palestinierna ska ha nekat. Igen. Vilka är oresonliga?

Läs hela artikeln här

Nu får EU mer makt…

…men också de nationella parlamenten. EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget, som träder i kraft idag gör att riksdagen tillsammans med ett fåtal andra kan stoppa förslag utifrån subsidiaritetsprincipen. Bra med förslaget är också den nya öppenheten i EU-kolossen. Men trots de positiva delarna av fördraget är jag skeptisk.

I en artikel i Aftonbladet klargör Lena Mellin vad förändringarna från 1 december 2009 består i. Läs artikeln här

EU får nu en tydlig ledare. En person som blir chef över EU. En president. Låt vara att han är kristdemokrat, det är ju positivt! Men tanken på att ett ämbete inrättas, som med allra största sannolikhet kommer att utvecklas ytterligare (att det kommer att ske en sådan utveckling vet vi genom att titta på EU:s historia) och ges mer makt, den tanken skrämmer mig. Samarbetsområdena inom EU utökas också, exempelvis till säkerhetspolitik. Att EU verkar gå mot bildande av en ny supermakt är tydligt. Det är kanske det som skrämmer mig allra mest.

EU börjar mer och mer likna ett imperium, likt det i Star Wars. Där ett harmlöst, fredligt samarbete plötsligt utvecklades till ett elakt kejsardöme, med en diktator på toppen. Det finns en hel del parodier på detta tema på Internet. Bland annat ett klipp som tar upp EU-ländernas press på Irland att acceptera Lissabonfördraget:

Forskare: Klimathotet är överdrivet

Hackers har stulit och spridit dokument från ett forskningsinstitut som bland annat visar att den globala uppvärmningen stannade upp runt år 1960. Enligt artikeln i Aftonbladet framgår det av dokumenten att forskare världen runt bluffar om de uppmärksammade förändringarna i klimatet.

”Mejlet utgör ett bevis på att forskare i maskopi med varandra snedvrider bevis för att styrka sina teorier om att människan orsakar klimatförändringar.”
Artikel på aftonbladet.se

Vi visste sedan tidigare att Al Gores klimatfilm, som för övrigt sändes på svensk bio och som han ju dessutom fick Nobels fredspris för (av ett gäng populistiska norska stortingspolitiker), var full av fel och påhitt. Allt gjordes för att skapa en hysteri kring klimatmedvetenhet.

Här finns en lista över 35 kända fel i filmen ”The unconvenient truth”.

Men trots lögner och hets står det nog klart för de flesta att vi människor har en påverkan på jorden och att vi måste ta ett ansvar för att förvalta jordens resurser på ett vettigt sätt. Både av respekt för naturen i sig, och av hänsyn till nuvarande och kommande generationer.

Fast om det visar sig att den fakta som presenterats av forskare, som grund för allt arbete som görs för miljön, inte är korrekt, så kommer det att skada allt bra som görs. Framför allt väcks en naturlig skepsis mot klimathotet som sådant. Jag tillhör dem som tror att man kan göra mycket för miljön, utan att behöva hota med globala uppvärmningar, översvämningar och istider.

Är Carl Bildt egentligen så bra för Sverige?

Jag har länge tyckt bra om utrikesminister Carl Bildt (M). Till och med menat att han lite av en politisk legend och jag har uppskattat hans arroganta och samtidigt coola attityd. Men tyvärr har den f.d. fredsmäklarens arrogans och avsaknad av fingertoppskänsla på senare tid skadat Sveriges internationella anseende allvarligt.

För en kort tid sen skrev jag om hur Carl Bildt svikit Israel. (Se inlägg här) Han hade då chansen att stå upp för Mellanösterns enda demokrati, något som borde vara självklart för en moderat. Något ledande moderater som exempelvis Ewa Björling (handelsminister) och Gunnar Hökmark (EU-parlamentariker) inte skulle tveka på att göra. Men nej, liksom många andra ledande regeringsföreträdare valde Bildt att följa den politiska korrekthetens väg och tala om yttrandefrihetens helighet. Då var det OK för Aftonbladetjournalisten att sprida antisemitisk propaganda. Han hade indirekt utrikesministerns välsignelse. Bildts arrogans skadade allvarligt Sveriges relation till viktiga Israel.

Nu har vi ännu ett exempel på hur Carl Bildt gjort bort sig. I Svenska Dagbladet kan vi idag läsa om Rysslands tveksamhet att besöka Sverige, trots att det är kutym under ett lands EU-ordförandeskap. Orsaken: Carl Bilts klumpiga uttalanden.

– President Medvedev kommer till Stockholm, men det har varit ett svårt beslut att fatta eftersom vi inte varit övertygade om att det skulle bli konstruktivt med tanke på det svenska utrikesministeriets inkorrekta uttalande, sade Prichovka och det var en direkt passning till Carl Bildt.

Läs mer i artikeln på Svenska Dagbladets hemsida

De skriver också följande:

”I första hand utrikesminister Carl Bildts ensidiga utpekande av Ryssland som ansvarig för femdagarskriget mot Georgien för ett drygt år sedan. Det var många år sedan ett svenskt agerande väckte så stor ilska i Moskva. En omfattande EU-rapport om krigets bakgrund och genomförande lade för övrigt för någon månad sedan en lika stor del av ansvaret på Georgiens president Michail Saakasjvili.”

Det är alltså inte bara jag, utan staterna Ryssland och Israel, som har tappat förtroende för Sveriges utrikesminister Carl Bildt. Tyvärr. Jag hoppas att han försvinner bort från svensk politik efter valet 2010, åtminstone bort från utrikesministerposten. Sätt Ewa Björling (M) där istället. Hon har både personliga kvaliteter, fingertoppskänsla och en vettig politisk kompass. Eller varför inte det säkra kortet Mats Odell (KD)?

Skämten om Obamas Nobelpris

”Har ni hört att president Barack Obama har vunnit ännu ett Nobelpris? I kemi. Bara för att han har sådan exceptionell utstrålning.”

Den där typen av Nobelprisskämt haglar i amerikanska medier just nu. Det går liksom inte att sluta prata om nyhetsbomben som norska Nobelkommittén släppte i fredags.

Ginna Lindberg, krönikör på SR.se

I USA uppmärksammas nu tydligen det faktum att en president som driver två krig och som egentligen inte gjort mycket annat än att snacka, har fått Nobels fredspris.

Det var egentligen samma sak när Al Gore vann priset 2007, efter att han hade gjort en film om sin syn på klimatet. Vad Thorbjörn Jagland och norska Nobelkommittéen håller på med kan man undra över. Uppenbart är att de inte försöker skapa ett förtroende till den institution och status som Nobelprisen innebär.

Ginna Lindberg skriver också i sin krönika om det nya ordet ”thorbjörnad”, efter Nobelkommittéens ordförande: ”Det nya ordet är att bli ”thorbjörnad” som i ‘wow, de där skandinaverna har fullkomligt thorbjörnat mitt politiska kapital’.”

För det har blivit uppenbart att Obama inte är odelat positiv till att ha fått priset, då det sätter honom i en märklig situation. Han får ett pris, enligt många kommentatorer, ”i förebyggande syfte”, på grund av löften han gjort och hans approach mot omvärlden. Nu måste han leva upp till förväntningarna…

Carl Bildt sviker Israel

En moderat utrikesminister borde vara en vän till Israel. Mellanösterns enda demokrati behöver allt stöd den kan få, särskilt landet utsätts för upprepade attacker från vänsterhåll i Sverige. Den inställda tennismatchen i Malmö är ett tydligt exempel på hur antisemitismen gror.

Just därför borde utrikesminister Carl Bildt ta tydlig ställning för Israel och fördöma det angrepp på Israel som vänsteraktivisten Donald Boström gjorde i Aftonbladet. Bildt skulle som en rutinerad politiker kunna göra ett uttalande för Israel och fördöma antisemitiska påståenden, utan att lägga sig i tryckfriheten.

Aftonbladets skribenter kallar artikeln om hur Israel frossar i palestinska pojkars organ för en ”kulturartikel”. Också en bra anledning att bojkotta den tidningen. Se även Svenska Dagbladet

Gunnar Hökmark skriver på Newsmill

Gör Gunnar Hökmark till utrikesminister!

Det har ju varit EU-val…

Jag kom från London kl fyra inatt och har knappt fått med mig att det varit EU-val. Mer har jag märkt av att åtta (kanske fler?) ministrar lämnat den brittiska regeringen och att det verkar som att alla vill ha med sig Gordon Brown i fallet.

Klart är att den regeringskrisen gynnar The Conservative Party och att de har gått stort fram i lokal- och EU-val som hölls nu i helgen.

Heja Tories! sa jag till Margaret Thatcher som jag träffade på Madame Tussauds (som vaxdocka) i söndags morse. I Sverige kliver Piratpartiet in och tar ett mandat. Jag förstår inte hur de kan kalla sig för ett parti, snarare är det en intresseförening. Men kanske just därför ska det bli spännande att se hur de kan agera i parlamentet.

Jag tror det är bra för demokratin att det sker lite förändringar på den politiska kartan. Eller som att Folkpartiet tar tre mandat och Miljöpartiet två mandat. Nu blev helt plötsligt centern, vänstern och Kristdemokraterna de enda småpartierna! Det var skönt att se att Kristdemokraterna fick behålla sitt mandat i parlamentet. Mycket beror det nog på att Alf Svensson stod på listan.

Det är tråkigt att vi inte fick två platser, åt Alf och Ella, som Kristdemokraterna i Kronoberg föreslog för över ett år sen. Först lyfte man Alfs namn, och som yngre ”sidekick” föreslogs Ella Bohlin. Nu ser det ut som att Ella blir Alfs ersättare i EU-parlamentet istället. Alf Svensson intervjuas av Rapport.

Se klippet här och Aftonbladets artikel här.

Nu ska Alf till Bryssel!

Häromdagen bildades en förening ”Alf till Bryssel”, vars syfte är att arbeta för att Alf Svensson (KD) blir vald till ledamot i Europaparlamentet. Om Alf skulle bli inkryssad kunde det innebära att han tar Kristdemokraternas första mandat i valet.

Gör partiet ett riktigt bra val, så bra att vi kniper två platser kan han få sällskap av Ella Bohlin. Det skulle ge både erfarenhet och förnyelse. Ett vinnande koncept tror jag. Nu gäller det att hålla tummarna!

SVT Rapport rapporterade tidigare ikväll (6 maj 2009) om Alfs valkampanj och allt stöd han fått från kända profiler med olika bakgrund. Gänget som backar upp honom (bland andra Rolf Åbjörnsson, Leif GW Persson, Stanley Sjöberg, Ebba Lindsö, Gert Fylking och Ian Wachtmeister) är såklart en styrka till hans kampanj.

Läs mer på kampanjhemsidan alftillbryssel.eu