Demokratin måste vara generös och inkluderande

Diskussionen om vilka partier som ska få representeras i olika offentliga debatter och skoldebatter upprör ofta känslor. De som ansvarar för att arrangera en politisk debatt har ofta olika uppfattningar om vilka partier som borde bjudas in.

Senaste exemplet som uppmärksammats var Haganässkolan i Älmhult, som enbart bjöd in riksdagspartierna. Detta trots att debatten handlade om valet till Europaparlamentet, där Junilistan är ett av Sveriges nuvarande största partier. Det spelar väl ingen roll att de har låga opinionssiffror just nu, som en rektor anförde som argument för att inte bjuda in dem? I så fall borde inte Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna alltid vara bjudna på debatter, eftersom de riksdagspartierna emellanåt hamnar under 4%-spärren i opinionsmätningar.

Ett annat exempel var när det skulle arrangeras en EU-debatt på Växjö universitet och man kom fram till att man bara skulle bjuda in vissa partier. Kristdemokraterna och Junilistan tillhörde dem som inte skulle få komma. Senare ändrade man sig och det blev en bredare debatt mellan alla partier som idag finns i EU-parlamentet. Jag menar att det kan vara farligt att sätta upp vissa principer för vilka partier som ska få synas. Ofta tar rektorer, samhällslärare och andra debattarrangörer på sig rollen att filtrera vilka åsikter som ska få representeras.

Att utesluta människofientliga krafter, som exempelvis nazistiska, kommunistiska och rasistiska partier, är rimligt eftersom det de står för är i direkt motsats till demokratin och de värderingar samhället bygger på. Men att göra urval bland partier som är relevanta, antingen för att de redan finns som folkvalda eller för att de lyckats komma högt i trovärdiga opinionsmätningar, tycker jag är fel. Med mitt resonemang ska man kunna ta debatten inte bara med riksdagspartierna, utan också med exempelvis Junilistan, Sverigedemokraterna och Piratpartiet. Varför exkludera en del av demokratin?

Andreas Olofsson (kd)